Det bästa med att vara sin egen är att man inte har någon chef. Det sämsta är att man har sig själv som chef.
Det närmar sig semester, de flesta har lämnat in och fått sin semesteransökan beviljad, Själv har jag inte ens vågat lämna in den. Kanske har jag en av de allra tuffast cheferna, för jag vet att om det skulle krävas så dras min semester in med omedelbar verkan.
Förstå mig rätt, att ha makten över sin tid är en av de stora fördelarna med att vara sin egen och något som jag verkligen njuter av. Jag kan ta hur långa lunchpromenader jag vill, se ett avsnitt av en bra serie mitt på blanka förmiddagen, göra en utflykt med barnen när de är lediga, sitta och njuta med en kopp kaffe när solen skiner.
Men friheten har en baksida. Inget jobb, inga pengar. Med enskild firma har jag ingen lön, inga semesterdagar eller rätt till sammanhållande ledighet. Därför skickar jag inte in någon semesteransökan. Och när jag får frågan om när jag går på semester, eller hur länge jag ska vara ledig i sommar, så svarar jag halvt på skämt “vi får se om jag får ledigt, jag har en tuff chef”.
Och jag är en tuff chef när det behövs. Att vara både vd, ekonomichef och produktionschef på samma gång som man är den som ska utföra själva jobbet skapar kräver en viss disciplin. Och jag medger att det skapar en viss splittring inombords när man drömmer om semesterresor och långa ledigheter.
Visst får jag vara ledig – men bara om jobbet blir gjort först.