Plötsligt börjar att göra-listan växa okontrollerat. Nya idéer att kolla upp, gamla kontakter som hör av sig och spännande uppdrag som ska vara klara igår. Mycket att göra? Ja, men samtidigt den allra bästa känslan och en absolut kick för självförtroendet som egen företagare.
Sedan kommer ju de där andra veckorna. När jobbhögen börjar minska och det går att andas igen. Då kommer de negativa känslorna krypande. Tänk om det tar slut här? Även om jag vet att jag kommer att få fler uppdrag, både från de som anlitar mig ofta och från de mer sporadiska kunderna, så är det svårt att uppskatta de mer lugna perioderna och använda dem på ett konstruktivt sätt.
När jag bestämde mig för att starta eget och jobba som frilansande journalist visste jag att det skulle vara tufft, men jag hade ingen aning om på vilket sätt. Jag är bra på att “hålla många bollar i luften”, att ha mycket att göra gör mig bara mer effektiv. Men till skillnad från att vara anställd infinner sig den största stressen inte när det är mycket att göra, utan när att göra-listan börjar tunnas ut. Och det är jag extremt ovan att hantera.
Jag har precis gjort mitt första år som frilansande journalist och vet egentligen att det är helt normalt att det går upp och ner. Precis som i alla andra verksamheter växlar arbetsbördan under året. Jag måste bara lära mig att planera för både toppar och dalar och hitta strategierna så att jag kan dra fördel av ett jobb som går i vågor.